Värmlandsmat – Den hållbara måltiden: Tre år senare

Värmlandsmat – Den hållbara måltiden: Tre år senare

Tre år senare syns resultaten inte främst i rapporter eller teorier, utan i nya samarbeten, förändrade arbetssätt och företag som hittat nya vägar att nå marknaden. Genom projektet Värmlandsmat – den hållbara måltiden har producenter, handel, offentlig sektor och forskning tillsammans testat nya sätt att stärka lokal mat i Värmland. Från lokala mathörn i butik till arbetet med offentliga måltider har projektet handlat om att förstå hur lokal mat kan ta större plats, både hos konsumenter och i samhället i stort.

Det började inte med stora ord. Inte med färdiga lösningar heller. Snarare med en ganska svår fråga: Hur får man egentligen små livsmedelsföretag, offentlig sektor, handel och akademi att arbeta tillsammans på riktigt?
– Jag tror många hade en bild av akademin som ganska långt bort från deras verklighet. Lite stel, lite teoretisk. Men under projektet hände något. Det avdramatiserades, säger Johan Johansson, projektkoordinator på NIFA.
För många små producenter handlade det inte om motstånd mot forskning. Snarare om avstånd. Tid, språk, arbetssätt och olika världar som sällan möttes naturligt. Men när forskningen flyttade närmare vardagen började något förändras.
– Det blev tydligt att forskningen faktiskt kunde hjälpa företagen i konkreta frågor. Hur människor väljer produkter. Hur presentation påverkar upplevelsen. Vad som gör att kunder stannar upp vid lokal mat i butik, säger Johan.

Shop in Shop
En av projektets mest konkreta testarenor blev de lokala mathörnen hos Coop Värmland (Ack Värmland du goda). Det som fick namnet ”shop in shop” blev i praktiken något betydligt större än en försäljningsyta.
– Vi gick från ett ganska traditionellt sätt att tänka kring livsmedel till något mer kundorienterat. Där man tittar på hela upplevelsen runt produkten och inte bara själva produkten, säger Johan.
Under projektets gång blev också samspelet mellan forskning och verklighet allt tydligare. Forskare från CTF arbetade nära både företag och testmiljöer, samtidigt som producenterna själva började använda nya perspektiv kring kommunikation, tjänstelogik och kundupplevelse.
– Det har varit väldigt värdefullt att ha forskare med i projektet som kunnat prata med företagen på ett sätt som känts tillgängligt. Det har gjort stor skillnad, säger Johan.

De värmländska offentliga måltiderna
En annan viktig del blev arbetet kring offentliga måltider och hur matvanor formas långt tidigare än i butikshyllan. Studier inom projektet visade hur skolmåltider och offentliga måltider fungerar som platser där normer kring hållbarhet, matsvinn och matvanor skapas redan tidigt i livet.
– Offentliga måltider kan faktiskt fungera som en motor för beteendeförändring. Där finns en enorm potential, säger Pernilla Samuelsson, vice vd och projektledare på NIFA.
Samtidigt beskriver både Johan och Pernilla att en av projektets största utmaningar varit något som många utvecklingsprojekt brottas med: att de viktigaste resultaten ofta kommer senare. När projekttiden nästan är slut.
– Det är svårt att kommunicera värdet medan man fortfarande är mitt i arbetet. Många effekter syns först efteråt. Nya samarbeten, förändrade arbetssätt och relationer mellan företag lever vidare långt efter att själva projektet avslutats, säger Pernilla.
Flera företag som möttes genom projektet fortsätter i dag att arbeta tillsammans även utanför projektets ramar.
– Det är kanske där det verkliga värdet finns. När människor fortsätter ringa varandra efter att projektpengarna tagit slut, säger Johan.
Samtidigt finns en tydlig insikt om att framtidens livsmedelssystem inte kan byggas genom att alla aktörer arbetar var för sig.
– Vi behöver fler företag som vill växla upp. Men de måste få göra det på sina egna villkor. Det är viktigt, säger Johan.

När projektet nu går mot sitt avslut är det därför inte en känsla av punkt slut som dominerar. Snarare något annat. Att flera av de viktigaste sakerna precis har börjat…