Om beredskap ska utvecklas måste den kunna mätas

Om beredskap ska utvecklas måste den kunna mätas

Alla talar om beredskap. Politiker, myndigheter, kommuner och företag är överens om att Sveriges motståndskraft måste stärkas. Inte minst inom livsmedelsförsörjningen, där pandemin, kriget i vårt närområde och ett alltmer osäkert omvärldsläge har synliggjort sårbarheter som tidigare tagits för givna.

Sverige investerar i dag miljardbelopp i beredskap. Kommuner tar fram beredskapsplaner, myndigheter får utökade uppdrag och näringslivet investerar i robustare verksamheter. Men trots detta saknar vi fortfarande ett gemensamt sätt att mäta resultaten.

Hur vet vi egentligen att beredskapen blir bättre? Inom de flesta områden följer vi upp utveckling med tydliga nyckeltal. Vi mäter ekonomi, kvalitet, hållbarhet och arbetsmiljö. Men när det gäller beredskap saknas fortfarande ett gemensamt sätt att mäta, följa upp och jämföra förmåga över tid.

Resultatet blir att beredskap ofta diskuteras i allmänna ordalag. Vi vet att arbetet är viktigt, men vi har svårt att avgöra vilka insatser som ger effekt, var de största bristerna finns och vilka investeringar som ger störst nytta. Det behöver förändras.

Under flera år har Nifa – Nordic Innovation Food Arena arbetat tillsammans med företag, kommuner, myndigheter och branschorganisationer för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Genom detta arbete har en insikt blivit allt tydligare: det som inte mäts riskerar att inte utvecklas. Därför tar vi nu nästa steg.

Beredskapsindex är resultatet av ett gemensamt utvecklingsarbete mellan Preppoint och Nifa, där Nifa har lett arbetet med att anpassa och testa modellen för livsmedelssektorns behov. Tillsammans med aktörer från näringslivet genom Almega och Svenskt Näringsliv tar vi nu nästa steg och bjuder in fler företag, kommuner, myndigheter och branschorganisationer att vara med och utveckla ett nationellt ramverk för hur beredskap ska mätas och följas upp.

Målet är inte att skapa ännu ett dokument eller ytterligare administration. Målet är att ge verksamheter ett praktiskt verktyg för att förstå sitt nuläge, prioritera rätt åtgärder och följa sin utveckling över tid.

Genom Beredskapsindex kan organisationer bedöma sin förmåga inom områden som styrning, personal, utbildning och övning, stödsystem samt ledning och samverkan. På samma sätt som ekonomiska nyckeltal hjälper företag att fatta bättre beslut ska beredskapsmått hjälpa verksamheter att stärka sin robusthet.

Det handlar också om något större. När företag, kommuner, branschorganisationer och myndigheter använder samma modell skapas ett gemensamt språk för beredskap. Då blir det möjligt att identifiera gemensamma styrkor och sårbarheter, följa utvecklingen nationellt och rikta resurser dit de gör störst nytta.

Sverige behöver fler investeringar i beredskap. Men vi behöver också bättre verktyg för att förstå effekterna av de investeringar som görs. Beredskap får inte bli en fråga om magkänsla. Den måste bygga på kunskap, uppföljning och ständiga förbättringar Vi tror att nästa steg i Sveriges beredskapsresa inte handlar om att prata mer om vikten av beredskap. Det handlar om att börja mäta den.

Sverige investerar miljardbelopp i att stärka sin beredskap. Då måste vi också kunna mäta resultaten. Sverige kan inte bygga ett starkare totalförsvar på sådant som inte går att följa upp. Om beredskap ska utvecklas måste den först kunna mätas.

Claes Jonasson
Vd, Nifa

Heikki Syrjäpalo
Vd, Preppoint