God fortsättning på 2024! Hoppas att ni all haft en fin jul och nyår.
Jag vet inte hur det är med er men själv kan jag bli alldeles matt av att omvärldsspana om alla utmaningar vi har med att utveckla ett hållbart och robust livsmedelssystem, i Värmland liksom övriga världen. Så, idag ska jag skriva om något som gör mig glad istället, och det är stadsnära odlingar. Jag tror nämligen att det finns oanad potential med detta. Potential som än så länge bara är i sin linda. Stadsodling representerar en transformativ metod mot en hållbar livsmedelskedja som präglas av kunskap om mat- och dryckesproduktion, en befolkning som har en relation till den mat som ska konsumeras, och som främjar social inkludering. Inom området för hållbar stadsutveckling har stadsodling därför vuxit fram som ett centralt verktyg för att bygga städer med bestående ekologiska och sociala värdekedjor. Självklart kommer detta inte konkurrera ut den livsmedelsproduktion som sker idag på till exempel åkermark eller växthus. Tvärtom skulle den stadsnära odlingen kunna vara ett perfekt komplement för att öka efterfrågan på den mer traditionella produktionen.
Ungefär 20% av Sveriges befolkning har en önskan om att odla mer. Motiven bakom intresset är olika, allt från intresse för utomhusaktiviteter till ett engagemang för att konsumera lokalt och hållbart odlad mat. Ekonomiska besparingar, ett genuint intresse för växter, social interaktion och personligt välbefinnande framstår också som viktiga drivkrafter för de med intresse för stadsodling. Men, dessa personer saknar ofta mark att odla på samt kunskap för hur man gör.
Kommunerna har här en unik möjlighet att anvisa mark (eller på hustak eller husväggar för den delen) för fritidsodling och därigenom öka civil beredskap, social inkludering samt öka befolkningens kunskap om, och relation, till maten. Stadsodling erbjuder således en uppsjö av positiva resultat, från tid utomhus och engagemang i odlingsprocessen vilket bidrar till förbättrad fysisk och psykisk hälsa, till integration när olika kulturer konvergerar i samarbete och kunskapsutbyte inom stadsodlingens område. Att initiera odling i liten skala kan också generera kreativa idéer, vilket leder till skapande av arbetstillfällen och tillgång till närproducerad mat. För alla er livsmedelsproducenter, primärproducenter och livsmedelsförädlare finns också möjligheter att skapa värdekedjor och erbjuda er gedigna kunskap och erfarenheter i hur man gör, bind stadsodlarna till er i form av kontinuerligt stöd och kompletterande produkter och tjänster. Värmlands livsmedelsproducenter kan bli mer innovativa och lönsamma tillsammans!